Mitt minne från Folkets Park är av att vara kissnödig och att skamset söka skydd för att uträtta mina behov på en undangömd plats, medan många av killarna ställde sig och urinerade helt öppet.

Är manlig urinering på allmän plats är mer accepterat är kvinnlig urinering?

Fontäner med kissande pojkar kan ses på allmänna platser, men det är inte lika vanligt att en flicka avbildas på det sättet. Ann-Sofie Sidéns fontän/skulptur Fideicommissum i Wanås är ett av få undantag som kommenterar detta.

I mitt arbete har jag under en längre tid varit intresserad av att synliggöra urin som något vackert och värdefullt och att omvärdera det kvinnliga kissandet. Jag vill lyfta fram känslan av frihet och stolthet som jag kände som barn när jag kissade ute och experimenterade med att rikta strålen och att kissa långt och kraftigt, utan tanke på att det skulle vara något skamfullt.

Mitt bidrag till Folkets Park är en skulptur som gestaltar en stolt stråle som vänder sig upp mot skyn, istället för ner mot marken. När en kvinna sätter sig vid den blir den komplett.